WTO-avtal godkänt trots stora motsättningar

Ett historiskt WTO-avtal har godkänts av samtliga medlemsländer, inklusive EU-kommissionen. Men höll på att stupa på konflikter först med Indien och sedan med Kuba.

Tusentals handelsdiplomater från WTO:s 159 medlemsländer var de senaste dagarna samlade i Nusa Dua på Bali. (Alla 28 EU-länder är medlemmar, men låter EU-kommissionen föra sin talan i WTO eftersom EU:s medlemsländer har en överstatlig handelspolitik.)

Ministrar och diplomater från samtliga WTO-länder och EU-kommissionen har suttit instängda i salar dygnet runt och förhandlat febrilt. Natten till fredagen tycktes allt kollapsa. Indiens handelsminister Anand Sharma och USAs handelsminister Michael Froman satt öga mot öga nästan åtta timmar i sträck utan att komma någon vart. Den stora tvisten har varit Indiens program för livsmedelssäkerhet.

Men på fredagsmorgonen lade USA fram ett kompromissförslag som Indien accepterade. Kompromissen innebär att Indien får fortsätta subventionera spannmålslager för att hjälpa låginkomstbönder och fattiga konsumenter – en politik som kritiseras då lagren riskerar att hamna på världsmarknaden och därmed snedvrida handeln. Men Indien måste lova att man inte dumpar spannmålet på andra marknader eller påverkar andra länders program för livsmedelssäkerhet.

Men när alla handelsambassadörer natten till lördagen samlades för att godkänna Baliavtalet kom den stora chocken. Kubas vice handelsminister gick upp i talarstolen och förkastade hela Baliavtalet bland annat på grund av USA:s handelsbojkott mot Kuba. Kuba fick stöd från Nicaragua, Venezuela och Bolivia. Åter såg det ut som om Balimötet skulle sluta med fiasko.

Så blev det dock inte. Kuba nöjde sig med att göra en markering mot USA:s blockad som därmed finns med på den globala agendan. Klockan 4.26 på lördagsmorgonen fanns det ett färdigt dokument som alla WTO-länder, inklusive EU-kommissionen, står bakom. EU:s handelskommissionär Karel de Gucht förklarade att ”det är ingen överdrift att säga att vi i dag har räddat WTO”.

Den uppgörelse som nu har nåtts, 18 år efter WTO:s bildande, gäller framför allt ”förenkling av handelsprocedurer”. Enligt WTO-chefen Roberto Azevedo rör det sig om en minskning av kostnaderna på 10-15 procent och potentiella vinster på mellan 400 och 1000 miljarder dollar.

Men en del utvecklingsländer protesterar mot avtalet om förenklade handelsprocedurer. De befarar att de tvingas öppna sina marknader för massimport från industriländerna. Jane Natunga, som ingår i Ugandas delegation, säger till Svenska Dagbladet att ”avtalet kommer blir svårt att genomföra i praktiken och kommer bara att gynna rika länder som vill exportera till fattiga länder”.

En liknande kritik kommer från den brittiska rättviseorganisationen World Development Movement som kallar Balikompromissen för ”ett avtal för transnationella företag och inte för världens fattiga”.