torsdag 17 maj 2012

EU skärper bankernas kapitalkrav

Nya regler tvingar banker inom EU att ha mer kapital i lager för att stå emot framtida kriser. EU:s finansministrar har enats om att kapitaltäckningskravet höjs från 2 procent till 7 procent, med ytterligare påslag för de banker som klassas som ”systemviktiga”. Men de nya nivåerna kommer inte att uppnås förrän 2019.
Samtidigt får Sverige och de andra EU-länderna rätt att ställa ännu hårdare krav. De nya reglerna innebär att Sverige kan höja kapitalkravet till 10 procent 2013 och till 12 procent 2015, vilket riksdagen, Riksbanken och Finansinspektionen står bakom.
Finansminister Anders Borg (m) tror att de nya EU-kraven gör det enklare att hantera framtida finanskriser eftersom systemet blir stabilare.
Motivet till hårdare svenska krav är att banksektorn i Sverige är den näst största, som andel av BNP, i EU.
Enligt finansmarknadsminister Peter Norman (m) innebär det svenska banksystemets storlek att det finns större finansiella risker här än i många andra EU-länder, vilket måste täckas upp på något vis.
- Svenska skattebetalare ska inte behöva utstå större finansiell risk än andra skattebetalare ute i Europa.
Han tillägger att ett finansiellt säkrare banksystem gör att avkastningskravet på bankerna kan sänkas.
- Det vill säga, aktieägarna kan förvänta sig mindre vinster i den här regimen än annars.
Av bankernas kvartalsrapporter i slutet av april framgår att de svenska storbankerna överlag redan är på de kapitaltäckningsnivåer som regeringen kräver framöver, enligt Peter Norman.
Verkligheten har tvingat de politiska makthavarna att börja återreglera den kreditmarknad som de avreglerades i slutet av 1980-talet som ett led i förverkligandet av EU:s inre marknad med fri rörlighet för kapitalet. Den av EU grundlagsfästa nyliberalismen utgör ett allvarligt hot mot det kapitalistiska systemets fortlevnad.

tisdag 1 maj 2012

Miljarder mot eurokrisen från IMF

Internationella valutafonden, IMF, har skapat en ”brandvägg” mot nya kriser för det europeiska banksystemet.
IMF-chefen Christine Lagarde hade begärt 400 nya miljarder dollar, men det överträffades med råge. Med hjälp av europeiska och ickeeuropeiska medlemmar som hade uttalat sin beredskap att bidra med pengar kom summan upp i 435 miljarder dollar (2.923 miljarder kronor). Av det står Japan för 60 miljarder dollar och Sverige bundit sig för 10 miljarder (drygt 67 miljarder kronor).
En allt tyngre global aktör har de fem Bricsländerna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) blivit. Vice finansministern Sergej Stortjak sade att Ryssland avsåg att erbjuda 10 miljarder dollar. Även Kina kommer att delta med en ännu inte officiell summa. Brasilisen tvekade länge, eftersom man anser att landets ekonomiska tyngd inte har fått ett erkännande i form ab ökat röstinflytande i internationella finansorgan.
Bland de ickeeuropeiska IMF-länderna finns utbredda krav om att de nya stödinsatserna ska ske på bekostnad av att euroområdets medlemsländer får ett minskat inflytande i IMF.
USA, som är den största andelsägaren i IMF, kommer inte att bidra till den europeiska ”brandväggen”, vilket bland annat beror på att det är inrikespolitiskt besvärligt för Barack Obama att åta sig nya utgifter under ett presidentvalsår.
Den utdragna eurokrisen anses vara det allvarligaste hotet mot en återhämtning i övriga världen. Efter ”räddningsaktionerna” mot Grekland, Irland och Portugal kan det vara Spanien och Italien som står på tur. Men ett ännu större hot är Frankrike.
Under 2012 kommer Frankrike att tvingas låna 1.600 miljarder kronor, enbart för att finansiera årets budgetunderskott och betala amorteringar på gamla lån. Enligt Eurostat, EU:s statistikbyrå, hade Frankrike förra året en statsskuld på 1.717 miljarder euro (15.281 miljarder kronor). Allt vad IMF och EU bunkrat upp i form av brandväggar och krisfonder motsvarar drygt hälften av den franska statsskulden.