lördag 9 april 2011

Stora olikheter inom eurozonen

Europeiska centralbanken, ECB, i tyska Frankfurt har höjt sin styrränta till 1,25 procent - trots eurokrisen.
På presskonferensen efter räntebeslutet upprepade ECB-chefen Jean-Claude Trichet gång på gång det som är ECB:s huvuduppgift: "Vi ska leverera prisstabilitet." Enligt Lissabonfördraget ska ECB alltid sätta inflationsbekämpningen först. Hur hög arbetslösheten än är ska ECB enligt EU:s grundlag alltid höja räntan, dämpa tillväxten och öka arbetslösheten om prisstabilitetsmålet är hotat.
De 17 länder som ingår i eurozonen har mycket olika ekonomisk utveckling. Olikheterna i euroländernas ekonomier visas av en rapport från Credit Suisse. När ekonomer räknar ut en passande ränta för olika länder ser man tydligt skillnaden.
Krisländerna Spanien, Portugal, Irland och Grekland svarar för 17 procent av eurozonens BNP. De skulle behöva en styrränta på minus 4,6 procent.
Tyskland, som svarar för en tredjedel av eurozonens BNP skulle ha en styrränta på 4,5 procent.
Däremellan ligger ECB:s styrränta på 1,25 procent och fortsatta höjningar stundar för att länder som framför allt Tyskland inte ska bli överhettade. I andra länder i eurozonens södra och västra periferi riskerar räntehöjningarna att förvärra den redan djupa finansiella och ekonomiska krisen.
EU:s valutaunion är lika begåvat som att stoppa ena handen i en hink med iskallt vatten och den andra i en hink med kokhett vatten och hävda att det i genomsnitt är lagom temperatur.

fredag 1 april 2011

EU-kommissionen riktar dråpslag mot idrottsrörelsen

I dag är hela den svenska ideella sektorn, till exempel idrottsrörelsen, undantagen från moms. Det strider mot EU:s momsdirektiv och Sverige riskerar att hamna inför rätta i EU-domstolen.
I januari i år föreslog regeringen en kompromiss för EU-kommissionen som innebar att föreningar som omsätter mindre än en miljon kronor ska slippa redovisa moms. EU-kommissionen har nu beslutat att avslå regeringens ansökan om ett svenskt undantag från EU:s lagstiftning.
Hundratusentals idrottande barn kan få högre medlemsavgifter om EU tvingar Sverige att momsbelägga föreningar.
- Jag tror att det kan slå hårt mot familjer med svag ekonomi, säger Karin Mattsson Weijber, ordförande för Riksidrottsförbundet.
Hon är förvånad och besviken över beskedet att EU vill stoppa Sveriges undantag från momsplikt för ideella föreningar. Det innebär att idrottens inkomster från försäljning , reklam sponsorintäkter och andra finansiella poster skulle momsbeläggas.
Det är inte bara idrottsrörelsen som drabbas. EU-kommissionens slag kommer träffa alla ideella föreningar såsom förutom idrottsklubbar, kulturföreningar, trossamfund och biståndsorganisationer.
Enligt uppgift från finansdepartementet finns det, mycket ungefärligt, 120.000 ideella föreningar i Sverige.
- Föreningslivet spelar en oerhört stor roll för samhället och för att det ska fungera. Det kan inte vara ett samhällsintresse att föreningarna ska ägna kvällarna åt momsregistrering, säger finansminister Anders Borg (m).
Finansdepartementet ska nu ta kontakt med andra EU-länder, i första hand Finland, Danmark, Holland och Österrike, som har fått liknande klagomål från EU-kommissionen. Tanken är att länderna ska driva en gemensam kampanj för att få kommissionen att ändra sig. Anders Borg säger sig vara beredd att processa i EU-domstolen för att få behålla de svenska momsreglerna.
"Både staten och idrottens ska nog förbereda sig på att förlora den matchen", kommenterar Svenska Dagbladets sportchef Ola Billger.