måndag 20 september 2010

Riksdagspartiernas konstitutionella mörläggning

80 procent av besluten i riksdagen är på ett eller annat sätt påverkade av EU. 60 procent av punkterna på en dagordning från kommunfullmäktige påverkas av EU.
Därför kan det tyckas konstigt att EU-frågorna fått så lite utrymme i valrörelsen.
Statsvetaren Maria Oskarsson på Göteborgs universitet anser att partierna har undvikit att politisera EU-frågorna.
Hon säger att den enda EU-affisch hon lagt märke till är Folkpartiets där EU-minister Birgitta Ohlsson poserar intill en text där det står "Ja till Europa".
- Det känns som ett ganska tomt budskap, säger Maria Oskarsson.
Enligt henne finns det en anledning till att de stora partierna inte tagit upp EU-frågorna.
- De är rädda för det. Det vet att de inte har sina väljare med sig, säger hon.
Oviljan att diskutera EU-frågorna avspeglar sig också i partiernas valmanifest. Högeralliansen ägnar knappt en sida, av 48, åt EU-frågor. Det mest konkreta budskapet är att Sverige ska tillhöra EU:s kärna, dvs. vilket rimlig betyder att den borgerliga regeringen vill slå följe med Tyskland och Frankrike i den fortsatta marschen mot ett Europas förenta stater.
De rödgröna har inte ens ett eget avsnitt om EU-frågor i sitt valmanifest. De har däremot en egen överenskommelse så i den meningen är de rödgröna mer utförliga om sin EU-politik. I den rödgröna överenskommelsen slås det fast att "EU är en central arena som ger möjlighet att tillsammans finna gemensamma lösningar på gränsöverskridande problem".
Men diskussion om vad de olika politiska blocken konkret vill med EU var helt frånvarande i valrörelsen. Konstigt eller avslöjande? Välj själv.
En annan anledning till att EU borde varit en central fråga i valdebatten är att riksdagen den 2 juni beslutade att grundlagfästa det svenska medlemskapet i EU. I regeringsformen skrivs det in att "Sverige är medlem i Europeiska unionen". Eftersom det är en grundlagsändring krävs det två riksdagsbeslut med mellanliggande val.
Meningen med denna ordning är naturligtvis att väljarna ska ges möjlighet att tycka till om grundlagsändringen, innan riksdagen fattar det andra och avgörande beslutet. Men ingen av riksdagspartierna sade ett enda ord om den föreslagna grundlagsändringen under valrörelsen.
I propositionen [2009/10:80] som ligger till grund för grundlagsändringarna skriver regeringen att "vårt medlemskap i EU är det internationella samarbete som har störst direkt påverkan på det svenska samhället, något som bland annat kommer till uttryck genom den omfattande överlåtelse som har skett av svensk beslutanderätt från riksdag och regeringen. En stor andel av de bestämmelser som svenska medborgare har att följa har numera sin grund i regler meddelade på EU-nivå. Unionsrätten har på dessa områden företräde framför konkurrerande nationella bestämmelser. Den slutliga uttolkningen av sådana bestämmelser görs av EU-domstolen och inte av de domstolar som i regeringsformen utpekas som högsta dömande instanser, dvs. Högsta domstolen och Regeringsrätten".
Snacka om konstitutionell mörläggning.

tisdag 14 september 2010

De rödgröna säger nej till euroomröstning

För att utröna riksdagskandidaters åsikter i frågan om svenskt euromedlemskap har Junilistan i samarbete med av Folkrörelsen Nej till EU, Medborgare mot EMU, Miljöpartiet och Vänsterpartiet genomfört en enkät bland 781 kandidater [för de sju riksdagspartierna] på valbar plats.
Tydliga svar och hög svarsfrekvens på enkäten kom från Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Samtliga dessa tre partier är skarpt profilerade i eurodebatten. De har också en betydande enighet inom sina partier. FP har 95,7 procent ja mot 2,1 procent nej till euromedlemskap bland dem som svarat medan MP har en 100 procentig anslutning till nej-linjen bland de tillfrågade kandidaterna. V har endast en kandidat på valbar plats som är för euron [Carina Högstedt, första namn i Kronobergs län] och där är styrkeförhållandena 98,2 procent gentemot 1,8 procent till nej-sidans förmån.
Socialdemokraterna och Moderaterna har den lägsta svarsfrekvensen bland partierna. M är generellt positiva till euron, men det finns ett visst motstånd. 76,2 procent av de svarande kandidaterna är för euron medan 8,3 procent är emot.
Inom S finns det ett markant motstånd mot ett svenskt euromedlemskap. 52,2 procent av de svarande S-kandidaterna är emot ett svenskt euromedlemskap även på lång sikt, medan 33,6 procent av de svarande är för. Det kan noteras att nuvarande partiledning inom S, som stod på ja-sidan 2003, Mona Sahlin, Ibrahim Baylan och Sven-Erik Österberg, har inte svarat på enkäten. Medan kända S-företrädare som stod på nej-sidan då, bland annat Leif Pagrotsky, Morgan Johansson och Bo Bernhardsson, har svarat [och står fast vid sin åsikt].
Centerpartiet stod på nej-sidan 2003 och deras partistämmor efter det har bekräftat denna linje. Men bland C-kandidaterna till riksdagen är det mycket dunkelt. Partiledaren och partisekreteraren svarar "vet inte". Bland C-kandidaterna finns det fler som är emot euron, 43,6 procent av de svarande, mot 30,8 procent av de svarande som är för.
Enligt den rödgröna överenskommelsen om EU-politiken kommer ingen ny eurofolkomröstning att äga rum under kommande mandatperiod 2010-2014. I övrigt nämns inte EMU. Men när det gäller den ekonomiska politiken skriver de rödgröna att den "i första hand [är] en uppgift för medlemsstaterna och bör så förbli" och att "EU-samarbetet ska syfta till att åstadkomma full sysselsättning".
I den borgerliga alliansens valmanifest sägs inte ett ord om EMU. Folkpartiet är ivriga förespråkare av EMU. I en intervju säger Jan Björklund: "Jag tycker vi ska hålla en ny folkomröstning under den kommande mandatperioden. Jag skulle vilja ha det 2013-2014." [Dagens Nyheter 20 augusti 2010]
I förhandlingarna om valmanifestet har Folkpartiet fått släppa kravet på en folkomröstning om euron [Moderaterna har i andra sammanhang deklarerat att en ny eurofolkomröstningen förutsätter att Socialdemokraterna är med på tåget]. I gengäld finns det inga skrivningar i det borgerliga valmanifestet som utesluter en euroomröstning under nästa mandatperioden.
Det har, trots allt som kan sägas om riksdagens underminerade ställning till följd av EU-medlemskapet och de rödgröna partiernas modus vivendi om EU-politiken, betydelse om den moderatstyrda högeralliansen eller den rödgröna oppositionen vinner riksdagsvalet. Med en rödgrön regering är chansen störst att vi slipper euron .