EU bygger murar mot omvärlden

Tidigare beräknades att 54.000 personer från hela världen skulle söka asyl i Sverige i år. I sin senaste prognos, som presenterades den 29 juli, har Migrationsverket skrivit den det förväntade antalet till 45.000 asylsökande.

Förklaringen, enligt verket, är att kontrollerna vid EU:s yttre gränser skärpts. Det gäller framför allt längs gränsen mellan Grekland och Turkiet, vilket gör att få lyckas ta sig till Europa för att söka asyl. FN, Amnesty, Human Rights Watch och Röda korset, bara för att nämna några organisationer, har kritiserat gränskontrollerna och sagt att det bryter mot mänskliga rättigheter om flyktingar förhindras att söka asyl.

Det är ingen hemlighet att grekisk polis och militär behandlar asylsökare illa. Häftig kritik har riktats mot Grekland av mängd internationella organisationer som anklagar de grekiska myndigheterna för allt från att utsätta de asylsökande för kränkningar och olika former av övergrepp och för onödigt långa arresteringar. Sverige har till och med inställt utvisningar dit, trots att EU:s Dublinförordning stipulerar att det är det EU-land som den asylsökande kommer först till ska pröva asylansökningen.

Sedan i somras florerar rykten om att de grekiska myndigheterna tillämpar en ny strategi för att stoppa flyktingar som försöker ta sig in i landet. Den går ut på att de har intensifierat bevakningen utefter Evrosfloden, som utgör en del av gränsen mot Turkiet. Och placerat 1.00 poliser och militärer där.

Dessutom har man byggt ett fyra meter högt taggtrådsstängsel längs den drygt en mil långa landremsan för att täppa till de hål där asylsökande och migranter brukat ta sig in. Det är inget man försökt dölja från grekiskt håll. Däremot vill man inte tala högt om att grekisk polis och militär tillämpar en praxis (pushback) som innebär att de under vapenhot sänder tillbaka asylsökande och migranter till Turkiet utan att de registrerats i Grekland.

Detta är en betydande del av förklaringen till att flyktingströmmen från Syrien till Sverige mindre än vad Migrationsverket kalkylerat med.

I dag måste syriska flyktingar ta sig illegalt till EU för att söka asyl. Väl här beviljas de allra flesta uppehållstillstånd. UNHCR, FN:s flyktingorgan, vädjade nyligen till EU att ta emot kvotflyktingar direkt från lägren i Syriens grannländer. Men intresset från EU:s ministrar var minst sagt njuggt.

Det finns inget som tyder på att läget i Syrien kommer att förbättras. Varje dag flyr ungefär 7.000 syrier till något av grannländerna där förhållandena i flyktinglägren är omänskliga.

Totalt har Syriens grannländer tagit emot 1,8 miljoner syrier. Och inne i landet beräknas över 2,5 miljoner vara på flykt.

EU-länderna har tillsammans hittills endast tagit emot 43.000. De syriska flyktingarna har framför allt sökt sig till Tyskland och Sverige.

EU:s murar har blivit så höga och svårgenomträngliga att de som flyr brutala krig såsom i Syrien inte får möjlighet att söka asyl.

- Det är svårt att ta sig in i EU för att söka asyl, konstaterar den ansvarige EU-kommissionären Cecilia Malmström lakoniskt.

Viktiga frågor återstår att besvara

Runt 1.400 Kommunalare gick ut i strejk den 19 juni. Busschaufförer, spårvagnsförare och verkstads- och service personal, i bland annat Umeå, Norrköping, Stockholm, Jönköping och Halmstad, tog strid för tryggare anställningsformer och bättre arbetsförhållanden. Knappt ett dygn innan ytterligare 1.400 medlemmar skulle tas ut i strejk kom parterna den 27 juni överens om ett nytt avtal och hela strejken avblåstes.
- Bussarna rullar igen och vi är väldigt nöjda. Det har varit oerhört sega förhandlingar, vi har fått jobba väldigt hårt med den här strejken, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.
Det nya avtalet gäller i tre år och ger en löneökning på 1.732 kronor samt inför en lägstalön på 18.500 kronor för de yrkesgrupper där det saknats.
Frågan om otrygghet för de anställda i samband med upphandlingar och entreprenörsbyten har varit en av Kommunals stridsfrågor och den svåraste för parterna att enas om.
Nu löses den genom ett nytt avtal och införande av en särskild nämnd som ska övervaka hur företagen sköter personalfrågorna vid övertaganden.
- Nu ska företagen i första hand ta över personalen. Det har varit våra medlemmars viktigaste fråga, säger Annelie Nordström.
Kommunals busstrejk handlade, precis som den avvärjda tågstrejken för fackförbundet Sekos medlemmar, handlade inte i första hand om pengar utan viktiga principer.
Den vanliga gången när fack och arbetsgivare inte kommer överens i olika frågor är att tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram ett förslag. Medlarna i tågkonflikten följde mönstret och tillsatte två arbetsgrupper men det var inte det som löste avtalsknuten.
Det är väl känt att arbetsgrupperna sällan kommer fram till något radikalt och det hade inte räckt för få Seko att dra tillbaka varslet. Därför lanserade medlarna möjligheten att säga upp avtalet varje år.
För Seko var det helt avgörande eftersom det innebär att facket kan förhandla om medlemmarnas anställningsvillkor och sätta tryck bakom kraven varje år. Med ett vanligt treårigt avtal hade de fått vänta till 2016.

Det har blivit viktigare för facken att kunna bevaka medlemmarnas villkor kontinuerligt sedan avregleringen av buss- och järnvägstrafiken började i slutet av 1900-talet (som förtida anpassning till nu gällande EU-direktiv). Facken och arbetsgivarna är oense om vilka villkor ska gälla för anställda hos ett bolag som förlorar en upphandling. Facken vill att de anställda automatiskt ska flyttas över till det nya bolaget med samma anställningsvillor som tidigare med det är arbetsgivarna emot.

Frågan är svårlöst eftersom personalkostnaderna är den utgift bolagen har lättast att konkurrera med. Samtidigt som de anställda vill ha kvar sin anställningstrygghet och sina villkor, för att förhindra lönedumpning.
I dag kan de ta med sig sina tidigare löner och andra förmåner till det nya företaget i högst tolv månader. Är företag och det lokala facket inte överens om ett nytt lokalt avtal inom den tiden har personalen inga garantier, något som blev tydligt då SJ tog över regionaltrafik i Västsverige 2012 och vägrade betala löner i nivå med dem som personalen hade haft tidigare.
Resultatet av Kommunals strejk och Sekos strejkhot blev ett nytt avtal och en särskild nämnd respektive en ny arbetsgrupp och möjlighet att säga upp avtalet varje år. Frågan om detta räcker för att förhindra avtalsdumpning återstår att besvara.
Mot sig har fackförbunden inte bara en allt motsträvigare arbetsgivarpart, utan även den odemokratiska EU-kolossen som med direktiv inkräktar alltmer på vilka krav de svenska fackförbunden kan ställa i avtalsrörelsen. EU har antagit tre direktiv som avreglerar järnvägstrafiken och ett direktiv som avreglerar övrig kollektivtrafik, samt tre direktiv som omreglerar offentlig upphandling. Alla dessa direktiv (plus ett föreslagit fjärde direktiv för järnvägstrafiken) har till syfte att förverkliga EU:s inre marknad, bland annat med att införa fri rörlighet för tjänsteföretag, typ bussbolag, över de inre gränserna i EU.
Enligt EU:s upphandlingsdirektiv är det inte tillåtet att kräva kollektivavtal vid offentlig upphandling. Skulle ett fackförbund, genom att ta ut sina medlemmar i strejk för att försvara anställningsvillkoren, tvinga fram ett kollektivavtal som på något sätt anses hindra den fria rörligheten inom EU, skulle Sverige för eller senare hamna inför EU-domstolen. Senast det begav sig slutade det med ett historiskt nederlag för den svenska fackföreningsrörelsen. Se Lavaldomen.