måndag 23 augusti 2010

De rödgröna mer eniga om EU

De rödgröna partierna kommer allt oftare överens även i EU-frågor som ju tidigare legat utanför det rödgröna samarbetet, det visar en granskning som Ekot gjort. Och det är framför allt Socialdemokraterna som allt oftare hamnar på samma ståndpunkt som Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Den senaste tiden har allt fler rödgröna talare i riksdagen anmält så kallad avvikande mening. Det vill säga att de tre rödgröna partierna: Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, reserverar sig mot regerings EU-politik.
Inför beslut i Bryssel måste regeringen förankra sin politik i riksdagens EU-nämnd. Tidigare, under den förra mandatperioden, var Socialdemokraterna och de borgerliga partierna oftast överens i EU-nämnden, men det håller nu på att förändras.
För Socialdemokraterna har i opposition blivit alltmer kritiska till den borgerliga EU-politiken. 2007 anmälde Socialdemokraterna så kallad avvikande mening mot sju procent av de beslut som fattades. Det första halvåret i år var den siffran 22 procent. Socialdemokraterna reserverade sig i 39 av 177 ärenden. Men fortfarande är alltså den borgerliga regeringen och Socialdemokraterna överens i de flesta EU-frågor.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet är betydligt mer kritiska och reserverar sig oftare. Men Socialdemokraterna förflyttar sig nu allt närmare de två övriga rödgröna partierna i EU-politiken. Av de 39 gånger som Socialdemokraterna reserverat sig hittills i år, har partiet i 33 fall gjort gemensam sak med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det har handlat om allt från klimatpolitik och asylfrågor till arbetsrätt.
Och det är en medveten politik att försöka komma nå en rödgrön enighet inför valet, säger Susanne Eberstein, socialdemokrat och vice ordförande i riksdagens EU-nämnd. Hon beskriver det som ett givande och ett tagande, men medger att det ofta är Socialdemokraterna som fått ändra ståndpunkt, till exempel i miljöfrågorna.
Det har, trots allt som kan sägas om riksdagens försvagade ställning som konsekvens av EU-medlemskapet och de rödgröna partiernas överenskommelse om EU-politiken, betydelse om den moderatstyrda högeralliansen eller den rödgröna oppositionen vinner riksdagsvalet.
Jag kommer att rösta på Vänsterpartiet, mot Sverigedemokraterna och Maud Olofsson, Sveriges svar på Margaret Thatcher.

lördag 14 augusti 2010

Medlemskapet i EU bryter mot svensk grundlag

I en rapport som utvärderar 15 års medlemskap i EU konstaterar Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) att den svenska grundlagen, regeringsformen, är missvisande när det gäller relationen till EU.
Enligt regeringsformen kan riksdagen överlåta beslutanderätt till EU under förutsättning att det ”inte rör principerna om statsskicket”. Hur dessa ord rätt ska uttolkas ges det inget besked om. Samtidigt står det i regeringsformen att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” och att ”Riksdagen är folkets främsta företrädare”.
Men enligt SNS-rapporten påverkar medlemskapet i EU det svenska statsskicket i betydligt större utsträckning än vad som framgår av regeringsformen (RF).
En ändring av EU-paragrafen i regeringsformen (RF 10:5) beslutades av en enhällig riksdag i början av juni. Den nya lydelsen är: ”Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige delar även inom ramen för Förenta Nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete”. Regeringen motivera denna nya paragraf med att ”EU-medlemskapet tydligt bör framgå av regeringsformen. Att Sverige är medlem i EU bör därför anges redan 1 kap. RF om statsskickets grunder”.
Med denna nya paragraf blir Sveriges EU-medlemskap och Lissabonfördraget grundlagsskyddat. Det var Lissabonfördraget som de borgerliga allianspartierna och socialdemokraterna röstade ja till i riksdagen den 20 november 2008 utan att höra svenska folket i en folkomröstning. Om riksdagen nu röstar igenom grundlagsändringen begår det ytterligare ett svek mot det svenska folket.
I propositionen (2009/10:80) som ligger till grund för grundlagsändringarna beskriver regeringen knäfallet och kapitulationen inför EU med att ”vårt medlemskap i EU är det internationella samarbete som har störst direkt påverkan på det svenska samhället, något som bland annat kommer till uttryck genom den omfattande överlåtelse som har skett av svensk beslutanderätt från riksdag och regeringen. En stor andel av de bestämmelser som svenska medborgare har att följa har numera sin grund i regler meddelade på EU-nivå. Unionsrätten har på dessa områden företräde framför konkurrerande nationella bestämmelser. Den slutliga uttolkningen av sådana bestämmelser görs av EU-domstolen och inte av de domstolar som i regeringsformen utpekas som högsta dömande instanser, dvs. Högsta domstolen och Regeringsrätten”.
Regeringen konstaterar också att inom utrikes- och säkerhetspolitiken har beslutanderätten ännu inte överlåtits, men tillägger att ”i realiteten har dock även dessa samarbetsformer långtgående politiska och rättsliga bindningar för Sverige”.
Efter valet i september ska riksdagen fatta det andra och avgörande beslutet för att ändringarna i regeringsformen som ska träda i kraft den 1 januari 2011.
Men enligt SNS-rapporten är denna förändring av regeringsformen otillräcklig för att korrekt återspegla den marginalisering av riksdagen och en uttunning av folkstyret som medlemskapet i EU innebär i praktiken.
Kontentan är att det svenska medlemskapet i EU har varit, är och förblir oförenligt med den svenska grundlagen. När ska de politiska partier som bär ansvaret för detta grundlagsbrott ställas till ansvars?

tisdag 10 augusti 2010

Mona Sahlin ikläder sig en nyliberal tagelskjorta

EU:s så kallade stabilitetspakt innebär att medlemsländerna ska ha "stabila offentliga finanser". Budgetunderskotten får inte överskrida 3 procent av BNP och den offentliga bruttoskulden får uppgå till maximalt 60 procent av BNP. Pakten gäller samtliga EU-länder, men bara Euroländerna kan bli föremål för böter om de inte rättar sig efter budgetkraven.
Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin vill nu införa hårdare straff för de EU-länder som "missköter" sina offentliga finanser.
"Om stabilitetspakten ska vara något mer än vackra ord på ett papper så måste den betyda mer än bläcket den är skriven med. Jag tycker att tiden nu är mogen för att ta debatten om det som EU inte vågat göra allvar av under många år", säger Mona Sahlin.
Hon tycker att medlemsländer som bryter mot EU:s stabilitetspakt inte längre ska få del av EU-medel, som jordbruksstöd och regionala fonder.
Uttalandet är häpnadsväckande. EU:s stabilitetspakt är en odemokratisk och nyliberal konstruktion som förbjuder en traditionellt socialdemokratiska ekonomisk politik av keynesiansk modell. Tanken är där att budgeten ska elda på efterfrågan i dåliga tider och dämpa den i goda tider.
Men EU:s stabilitetspakt bakbinder finanspolitiken och har den perversa egenskapen att man tvingas skära i lågkonjunkturer och genomdriva cyniska besparingar som drabbar sjuka och arbetslösa. Typ Grekland.
En sådan moderatpolitik är vad som krävs i EU:s stabilitetspakt. Det märkliga är att en socialdemokratisk statsministerkandidat frivilligt ikläder sig denna nyliberala tagelskjorta och dessutom kräver att EU ska dra åt tumskruvarna ytterligare.

måndag 2 augusti 2010

Islänningarna säger nej till EU-medlemskap

Island och EU har börjat förhandla om medlemskap. Förhandlingarna inleds redan ett år efter att Island ansökte om medlemskap. Att förhandlingarna kan börja så pass snabbt beror på att Island i hög grad redan är anpassat till EU. Landet deltar i Schengensamarbetet och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och därför gäller redan många EU-regler i landet.
EU-kommissionen har analyserat hur isländska regler överensstämmer med EU:s regler område för område. Granskningen är ett sätt att förbereda landet inför de faktiska förhandlingar som nu startar.
Förhandlingarna sker indelat efter EU:s politikområden. Det är 33 så kallade kapitel som ska förhandlas var för sig. För att förhandlingar om ett kapitel ska kunna börja eller avslutas måste det godkännas av samtliga EU-länder. Alla kapitel ska vara färdigförhandlade innan landet kan bli medlem i EU.
Förhandlingarna ska resultera i ett medlemsavtal. I det bestäms villkoren för medlemskapet och kan bland annat inkludera undantag från EU:s bestämmelser. Medlemsavtalet har samma ställning som EU:s grundfördrag och kan därför inte ändras genom vanliga EU-lagar.
Medlemsavtalet måste godkännas av EU-parlamentet och samtliga EU:s medlemsländer och Island för att kunna börja gälla ska också godkänna att landet ansluts i enlighet med avtalet.
Sedan förra sommaren har den ena opinionsundersökningen efter den andra redovisat att allt fler islänningar är motståndare till att landet ska gå med i EU. Enligt den senaste mätningen vill omkring 60 procent av islänningarna att medlemskapsansökan ska dras tillbaka medan bara 26 procent vill att förhandlingarna ska fortsätta. En annan aktuell mätning visar att 70 procent kommer att rösta nej till EU-medlemskap i en folkomröstning.