Stora olikheter inom eurozonen

Europeiska centralbanken, ECB, i tyska Frankfurt har höjt sin styrränta till 1,25 procent - trots eurokrisen.
På presskonferensen efter räntebeslutet upprepade ECB-chefen Jean-Claude Trichet gång på gång det som är ECB:s huvuduppgift: "Vi ska leverera prisstabilitet." Enligt Lissabonfördraget ska ECB alltid sätta inflationsbekämpningen först. Hur hög arbetslösheten än är ska ECB enligt EU:s grundlag alltid höja räntan, dämpa tillväxten och öka arbetslösheten om prisstabilitetsmålet är hotat.
De 17 länder som ingår i eurozonen har mycket olika ekonomisk utveckling. Olikheterna i euroländernas ekonomier visas av en rapport från Credit Suisse. När ekonomer räknar ut en passande ränta för olika länder ser man tydligt skillnaden.
Krisländerna Spanien, Portugal, Irland och Grekland svarar för 17 procent av eurozonens BNP. De skulle behöva en styrränta på minus 4,6 procent.
Tyskland, som svarar för en tredjedel av eurozonens BNP skulle ha en styrränta på 4,5 procent.
Däremellan ligger ECB:s styrränta på 1,25 procent och fortsatta höjningar stundar för att länder som framför allt Tyskland inte ska bli överhettade. I andra länder i eurozonens södra och västra periferi riskerar räntehöjningarna att förvärra den redan djupa finansiella och ekonomiska krisen.
EU:s valutaunion är lika begåvat som att stoppa ena handen i en hink med iskallt vatten och den andra i en hink med kokhett vatten och hävda att det i genomsnitt är lagom temperatur.