Riksdagen begränsar offentlighetsprincipen

I dag röstar riksdagen om ett lagförslag som ska göra det lättare att hemligstämpla internationella dokument som hamnar hos svenska myndigheter.

– I samband med till exempel handelsavtal har man bedömt att de nuvarande sekretessgrunderna inte riktigt varit fullt ut täckande, säger Per Bill [M], vice ordförande i riksdagens konstitutionsutskott där frågan behandlats, till Europaportalen.

Syftet är att se till att material som Sverige får som medlem i EU inte ska kunna begäras ut i Sverige om det är sekretessbelagt i det medlemsland som det ursprungligen kommer ifrån. Framför allt rör det sig om material från förhandlingar om internationella handelsavtal, typ de pågående förhandlingarna om ett frihandel- och investeringsavtal mellan EU och USA, som är mycket hemlighetsomgärdade.

Regeringen menar att i de flesta andra länder har den som ger ut dokument, avsändaren, rätt att bestämma vem som ska få ta del av det, något som tidigare inte varit fallet i Sverige. Dessa länder kräver ofta att denna princip ska skrivas in i internationella avtal. Förslaget stöds av en bred majoritet av ledamöterna i riksdagen.

Nils Funcke, expert på offentlighetsprincipen, menar dock att den nya lagen riskerar att göra det alltför lätt för svenska tjänstemän att hemligstämpla dokument. Han är kritiskt till formuleringen i förslaget att en handling ska sekretessbeläggas om ”det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i internationella samarbeten [… ]försämras”.

– Det innebär att väldigt mycket skulle kunna trilla in i där, säger Nils Funcke till Europaportalen.

– Är det en handling som kommer in till en svensk myndighet så är det myndigheten som ska göra en självständig prövning gentemot gällande sekretessregler, säger han och tillägger att avsändarens uppfattning i frågan bör vägas in i en sådan bedömning.

Nils Funcke ser dock orostecken och menar att flera liknande lagförslag kommit på sistone.

– Så länge vi är med i EU kan vi inte köra ett eget race, vi måste anpassa oss i viss mån. Men när den anpassningen går så långt att vi gröper ur offentlighetsprincipen bryter vi mot vad vi deklarerade när vi gick med i EU, säger Nils Funcke och syftar det löfte som politiker gav inför EU-omröstningen 1994.

Inför folkomröstningen garanterade EU-förespråkarna att den svenska offentlighetsprincipen inte skulle hotas av inträdet i EU. “Offentlighetsprincipen har inte varit föremål för förhandlingar med EU, och kommer att vara kvar vid ett EU-medlemskap.” Så lät det i Utrikesdepartementets propagandaskrift “EU-avtalet“ 1994.

Faktum är att EU aldrig har godtagit den svenska offentlighetsprincipen. Sverige avgav en deklaration, som slog fast att “Offentlighetsprincipen (…) och grundlagsskyddet för meddelarfriheten, är och förblir grundläggande principer som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv.”

Men EU-länderna godtog inte denna skrivning. I anslutningsfördraget bemöts det med att “unionens nuvarande medlemsstater noterar att Sverige avgett en unilateral förklaring om öppenhet och insyn. De förutsätter att Sverige som medlem i Europeiska unionen kommer att fullt ut följa gemenskapsrätten i detta avseende.”