torsdag 21 november 2013

EU-kommissionen granskar euroländernas budgetar

I dag håller Eurogruppen ett extra möte för att diskutera EU-kommissionens utvärdering av euroländernas budgetförslag för 2014.
"Vi har presenterat våra åsikter. Vi hoppas att diskussionen blir konstruktiv", sade kommissionens ekonomiske talesman Simon O'Connor vid en pressbriefing. "Sedan är det upp till nationella parlament att avgöra hur mycket man ska ta hänsyn till vår åsikt när de behandlar budgetarna.”
Det är första gången som kommissionen gör en utvärdering av euroländernas budgetplaner för följande år. Det ingår i den skärpta övervakningen av euroländernas statsfinanser, som beslutades i det så kallade two-pack-lagstiftningen. Enligt de nya reglerna ska EU-kommissionen kontrollera i förväg, dvs. innan de nationella parlamenten behandlar regeringarnas budgetförslag, att samtliga euroländers budgetar följer reglerna för valutaunionen.
Kommissionens omdömen presenterades av ekonomikommissionär Olli Rehn den 15 november. Euroländerna delades in i fem grupper i förhållande till hur väl deras budgetförslag överensstämmer med Ekofins (ekonomi- och finansministrarna) rekommendationer till varje land.
Bara Estlands och Tysklands budgetplaner får godkänt i alla avseenden. Frankrike, Nederländerna och Slovenien efterlever rekommendationerna, men utan säkerhetsmarginal. Belgien, Slovakien och Österrike följer rekommendationerna "i stort". I den sämsta gruppen befinner sig Finland, Italien, Luxemburg, Malta och Spanien, för vilka kommissionen varnar för en risk att de inte följer rekommendationerna.
De fyra krisländerna som får så kallade ”nödlån” - Cypern, Grekland, Irland och Portugal - omfattas inte av granskningen eftersom dessa länder i praktiken står under ekonomisk tvångsförvaltning från ”trojkan”, dvs. EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden.
Spanien har protesterat mot kommissionens bedömning och sagt att man inte tänker göra några ändringar. I Italien finns besvikelse över att kommissionen anser att landet inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma i fråga för en undantagsklausul, som tillåter högre strukturellt underskott om skillnaden satsas på produktiva infrastrukturprojekt.
Förfarandet är ett exempel på hur EU utnyttjar den pågående eurokrisen för att centralisera den politiska makten till Bryssel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar