EU vill att räven ska vakta hönsgården

EU är på väg att införa årliga ”demokratikontroller” av samtliga medlemsländer, rapporterar Dagens Nyhetsers Brysselkorrespondent Henrik Bros [30 april]. Det ser ut att bli följden av konflikterna kring Ungerns ändringar av grundlagen.

”Det som hänt i Ungern har ökat engagemanget för demokratifrågor i övriga länder. När jag tog upp det här för två år sedan var det ingen som var intresserad”, säger EU-minister Birgitta Ohlsson till Dagens Nyheter.

Tyskland har rest krav på en skärpt övervakning av medlemsländerna och möjlighet att straffa dem som bryter mot grundläggande krav på mänskliga rättigheter och demokrati. EU-kommissionen ska före sommaren lägga fram ett förslag på hur granskningen ska gå till. För att kunna införa nya sanktionsformer krävs en ändring av EU:s grundlag, Lissabonfördraget.

Snacka om att sätta räven som vakt i hönsgården. EU som organisation lider av ett ”demokratiskt underskott” som inte går att reparera med mindre än att EU förändras i riktning mot ett mellanstatligt samarbete där varje medlemslands nationella parlament har vetorätt. Men det förefaller utsiktlöst.

Ända sedan bildandet på 1950-talet har EU steg för steg (fördragsändringar) gått i motsatt riktning. EU är i dag ett överstatligt ”samarbete” som omfattar nästan alla politikområden. Medlemsländerna har viktad rösträtt efter befolkningsstorlek och enskilda medlemsländer blir bundna av beslut som de röstat nej till. De nationella parlamenten, till exempel den folkvalda svenska riksdagen, har förvandlats till transportkompanier som har att verkställa beslut som fattats i Bryssel.

På nästa EU-toppmöte, i slutet av juni, ska man diskutera förslag från EU-kommissionen och Europeiska rådets permanente ordförande om hur man ska ”fördjupa” den ekonomiska och monetära unionen. Det handlar om ytterligare centralisering och avdemokratisering av den ekonomiska politiken.

EU-kommissionen vill, bland annat, att euroområdet på ska få ett eget finansdepartement, kompetens att samordna skatte- och arbetsmarknadspolitik samt rätt att utfärda euroobligationer. Kommissionen vill att eurozonen inom 1,5 till 5 år ska få en egen budget som kan undsätta euroländer i nöd, möjligtvis i form av en europeisk a-kassa, och länderna ska skriva på reformkontrakt. Kommissionen ska kunna ändra eller stoppa nationella budgetar om de inte följer de överstatliga budgetdisciplinreglerna.

Ett annat konkret exempel på hur EU ”bryter mot grundläggande krav på mänskliga rättigheter” är Lavaldomen. FN:s arbetsmarknadsorgan ILO underkänner den lagstiftning som Sverige antog efter EU-domstolens Lavaldom. Den EU-anpassade lagstiftningen strider mot internationella konventioner om facklig förenings- och förhandlingsrätt. I yttrandet från ILO:s expertkommitté, som består av oberoende juridiska experter, slås fast att begränsningarna av svenska fackliga organisationers möjligheter att vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal med gästande utländska företag strider mot ILO:s konvention 87. Kommittén uppmanar därför den svenska regeringen att ändra lagstiftningen.

Om Sverige skulle följa ILO:s rekommendationer skulle Sverige begå ett ”fördragsbrott” som skulle kunna leda till att Sverige hamnar inför den allsmäktiga EU-domstolen i Luxemburg och döms att betala böter ända tills att riksdagen återinför en EU-anpassad lagstiftning som ”bryter mot grundläggande krav på mänskliga rättigheter”, typ förenings-, förhandlings- och konflikträtten.