Är LO-ordföranden helt okunnig om EU?

”Full sysselsättning är det viktigaste målet”, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i en stor intervju i SvD Näringsliv [30 april].

Vet LO-ordföranden inte att Sverige som medlem i EU är bunden av Lissabonfördraget, EU:s grundlag? Enligt EU-reglerna, som är överordnade svenska lagar, inklusive grundlagarna, är huvudmålet för den ekonomiska politiken i EU och i EU:s medlemsländer låg inflation, eller ”prisstabilitet” som det formuleras i Lissabonfördraget artikel 119.2.

Exempel: Att euroländer som Spanien och Grekland har en arbetslöshet på över 26 procent är betydelselöst när Europeiska centralbanken (ECB) bestämmer penningspolitiken (räntan). Enligt ECB:s stadga, som finns som ett protokoll till Lissabonfördraget, ska ”huvudmålet” vara att ”upprätthålla prisstabilitet” (Protokoll om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, Kapitel II, Artikel 2).

Vidare säger Karl-Petter Thorvaldsson i SvD-intervjun att ”de viktigaste ingredienserna” för att minska arbetslösheten ”är att ha en ekonomisk politik som ökar efterfrågan”.

Vet inte LO-ordföranden att Sverige som medlem i EU är beroende av Lissabonfördragets Protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott? Enligt artikel 1 i detta protokoll får underskottet i ”den offentliga sektorns finanser” vara maximalt 3 procent av BNP och ”skuldsättningen i den offentliga sektorn” får vara maximalt 60 procent av BNP.

Detta protokoll (liksom det förut nämnda) antogs redan 1992 och har samma juridiska status som själva fördragstexten, dvs, står över nationella lagar. Om ett EU-land inte slaviskt följer dessa EU-regler gör det sig skyldigt till ”fördragsbrott” och kan komma att dömas till böter av EU-domstolen.

Exempel: 19,1 miljoner människor - 12 procent av arbetskraften - var utan jobb i eurozonen i februari, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Inte någon gång under eurons existens har arbetslösheten legat på en så hög nivå. Siffrorna innebär att antalet personer utan jobb i euroområdet har plussats på med närmare två miljoner jämfört med februari i fjol.

Vad gör EU? Jo, tillsammans med ECB och IMF, tvingar EU-kommissionen de krisande euroländerna att skära ned de offentliga utgifterna, försämra villkorens för arbetslösa och pensionärer, privatisera offentliga tillgångar och höja skatterna, och så vidare.

Grekland är ett belysande exempel: Enligt det senaste åtstramningspaketet för Grekland ska 150.000 jobb bort i den statliga sektorn fram till 2015. Lönerna och pensionerna gröps ur och sektorer som sjukvård och utbildning tvingas sänka sina kostnader. Det har lett till att strejker och demonstrationer avlöser varandra medan folket blir allt fattigare. En ny generalstrejk är utlyst till första maj.

Är Karl-Petter Thorvaldsson helt okunnig om EU? Eller försöker han, som många andra EU-anhängare, slå blå dunster i svenska folkets ögon? EU:s ekonomiska politik stryper efterfrågan. Det är som att bromsa i en uppförsbacke.