Tusentals handelsdiplomater från WTO:s 159 medlemsländer var
de senaste dagarna samlade i Nusa Dua på Bali. (Alla 28 EU-länder är medlemmar,
men låter EU-kommissionen föra sin talan i WTO eftersom EU:s medlemsländer har
en överstatlig handelspolitik.)
Ministrar och diplomater från samtliga WTO-länder och
EU-kommissionen har suttit instängda i salar dygnet runt och förhandlat
febrilt. Natten till fredagen tycktes allt kollapsa. Indiens handelsminister
Anand Sharma och USAs handelsminister Michael Froman satt öga mot öga nästan
åtta timmar i sträck utan att komma någon vart. Den stora tvisten har varit
Indiens program för livsmedelssäkerhet.
Men på fredagsmorgonen lade USA fram ett kompromissförslag
som Indien accepterade. Kompromissen innebär att Indien får fortsätta
subventionera spannmålslager för att hjälpa låginkomstbönder och fattiga
konsumenter – en politik som kritiseras då lagren riskerar att hamna på
världsmarknaden och därmed snedvrida handeln. Men Indien måste lova att man
inte dumpar spannmålet på andra marknader eller påverkar andra länders program
för livsmedelssäkerhet.
Men när alla handelsambassadörer natten till lördagen samlades
för att godkänna Baliavtalet kom den stora chocken. Kubas vice handelsminister
gick upp i talarstolen och förkastade hela Baliavtalet bland annat på grund av
USA:s handelsbojkott mot Kuba. Kuba fick stöd från Nicaragua, Venezuela och
Bolivia. Åter såg det ut som om Balimötet skulle sluta med fiasko.
Så blev det dock inte. Kuba nöjde sig med att göra en
markering mot USA:s blockad som därmed finns med på den globala agendan. Klockan
4.26 på lördagsmorgonen fanns det ett färdigt dokument som alla WTO-länder,
inklusive EU-kommissionen, står bakom. EU:s handelskommissionär Karel de Gucht förklarade
att ”det är ingen överdrift att säga att vi i dag har räddat WTO”.
Den uppgörelse som nu har nåtts, 18 år efter WTO:s bildande,
gäller framför allt ”förenkling av handelsprocedurer”. Enligt WTO-chefen
Roberto Azevedo rör det sig om en minskning av kostnaderna på 10-15 procent och
potentiella vinster på mellan 400 och 1000 miljarder dollar.
Men en del utvecklingsländer protesterar mot avtalet om
förenklade handelsprocedurer. De befarar att de tvingas öppna sina marknader
för massimport från industriländerna. Jane Natunga, som ingår i Ugandas
delegation, säger till Svenska Dagbladet att ”avtalet kommer blir svårt att
genomföra i praktiken och kommer bara att gynna rika länder som vill exportera
till fattiga länder”.
En liknande kritik kommer från den brittiska
rättviseorganisationen World Development Movement som kallar Balikompromissen
för ”ett avtal för transnationella företag och inte för världens fattiga”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar