IMF-chefen Christine Lagarde hade begärt 400 nya miljarder
dollar, men det överträffades med råge. Med hjälp av europeiska och
ickeeuropeiska medlemmar som hade uttalat sin beredskap att bidra med pengar
kom summan upp i 435 miljarder dollar (2.923 miljarder kronor). Av det står
Japan för 60 miljarder dollar och Sverige bundit sig för 10 miljarder (drygt 67
miljarder kronor).
En allt tyngre global aktör har de fem Bricsländerna
(Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) blivit. Vice finansministern
Sergej Stortjak sade att Ryssland avsåg att erbjuda 10 miljarder dollar. Även
Kina kommer att delta med en ännu inte officiell summa. Brasilisen tvekade
länge, eftersom man anser att landets ekonomiska tyngd inte har fått ett
erkännande i form ab ökat röstinflytande i internationella finansorgan.
Bland de ickeeuropeiska IMF-länderna finns utbredda krav om
att de nya stödinsatserna ska ske på bekostnad av att euroområdets
medlemsländer får ett minskat inflytande i IMF.
USA, som är den största andelsägaren i IMF, kommer inte att
bidra till den europeiska ”brandväggen”, vilket bland annat beror på att det är
inrikespolitiskt besvärligt för Barack Obama att åta sig nya utgifter under ett
presidentvalsår.
Den utdragna eurokrisen anses vara det allvarligaste hotet
mot en återhämtning i övriga världen. Efter ”räddningsaktionerna” mot Grekland,
Irland och Portugal kan det vara Spanien och Italien som står på tur. Men ett
ännu större hot är Frankrike.
Under 2012 kommer Frankrike att tvingas låna 1.600 miljarder
kronor, enbart för att finansiera årets budgetunderskott och betala
amorteringar på gamla lån. Enligt Eurostat, EU:s statistikbyrå, hade Frankrike förra
året en statsskuld på 1.717 miljarder euro (15.281 miljarder kronor). Allt vad
IMF och EU bunkrat upp i form av brandväggar och krisfonder motsvarar drygt hälften
av den franska statsskulden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar