EU skärper bankernas kapitalkrav

Nya regler tvingar banker inom EU att ha mer kapital i lager för att stå emot framtida kriser. EU:s finansministrar har enats om att kapitaltäckningskravet höjs från 2 procent till 7 procent, med ytterligare påslag för de banker som klassas som ”systemviktiga”. Men de nya nivåerna kommer inte att uppnås förrän 2019.

Samtidigt får Sverige och de andra EU-länderna rätt att ställa ännu hårdare krav. De nya reglerna innebär att Sverige kan höja kapitalkravet till 10 procent 2013 och till 12 procent 2015, vilket riksdagen, Riksbanken och Finansinspektionen står bakom.

Finansminister Anders Borg (m) tror att de nya EU-kraven gör det enklare att hantera framtida finanskriser eftersom systemet blir stabilare.

Motivet till hårdare svenska krav är att banksektorn i Sverige är den näst största, som andel av BNP, i EU.

Enligt finansmarknadsminister Peter Norman (m) innebär det svenska banksystemets storlek att det finns större finansiella risker här än i många andra EU-länder, vilket måste täckas upp på något vis.

- Svenska skattebetalare ska inte behöva utstå större finansiell risk än andra skattebetalare ute i Europa.

Han tillägger att ett finansiellt säkrare banksystem gör att avkastningskravet på bankerna kan sänkas.

- Det vill säga, aktieägarna kan förvänta sig mindre vinster i den här regimen än annars.

Av bankernas kvartalsrapporter i slutet av april framgår att de svenska storbankerna överlag redan är på de kapitaltäckningsnivåer som regeringen kräver framöver, enligt Peter Norman.

Verkligheten har tvingat de politiska makthavarna att börja återreglera den kreditmarknad som de avreglerades i slutet av 1980-talet som ett led i förverkligandet av EU:s inre marknad med fri rörlighet för kapitalet. Den av EU grundlagsfästa nyliberalismen utgör ett allvarligt hot mot det kapitalistiska systemets fortlevnad.