Frontex stoppar ovälkomna människor

Den snabbinsatsstyrka som i drygt en månad hjälpt Grekland att vakta gränsen mot Turkiet blir kvar till början av mars nästa år.
Landgränsen mellan Grekland och Turkiet är i dag ett av få hål i Fästning Europa för människor som vill ta sig in i EU. I slutet av oktober bröt den grekiska gränskontrollen samman. Kort därefter satte EU-organet Frontex in en särskild styrka, 175 gränskontrollanter från 26 EU-länder, varav fem svenskar från polis och kustbevakning, för att stoppa ovälkomna människor som försöker ta sig över gränsen. Operationen kallas "Rabbit 2010". Det är första gången en sådan snabbinsatsstyrka satts in.
Bara sedan årsskiftet beräknas 40.000 migranter ha kommit till Grekland, främst från Nordafrika och krigsområden som Irak, Pakistan och Afghanistan.
Människorättsorganisationer har kallat EU-insatsen för hyckleri, med hänvisning till att de flesta EU-länder snabbt skickar tillbaka migranter vid deras gränser till Grekland, trots FN-rapporter om omänskliga förhållanden i grekiska flyktingförvar. EU:s regelverk föreskriver att migranters asylansökningar ska hanteras i det land de först anlänt till.
Människorättsorganisationen Amnesty International befara att EU:s kontrollanter i sitt nit att stänga gränsen mellan Grekland och Turkiet kommer att stoppa även flyktingar med verkliga skyddsbehov.
"Utifrån att det främsta syftet med EU:s stöd till Grekland i form av gränsinsatsen är att hantera det nuvarande inflödet av migranter vid dess yttre gräns, vill Amnesty framhålla att sådant stöd inte leder till att människor hindras från tillträde till internationellt stöd eller bidrar till andra kränkningar av mänskliga rättigheter", skriver organisationen i brevet som skickats till ordförandelandet Belgiens regering. Enligt grekisk press har det även skickats till regeringen i Aten.
Amnesty framhåller att internationella konventioner, liksom EU:s egna regler, strikt förbjuder att människor skickas tillbaka till länder där de riskerar förföljelse, och påminner om att asylsökande som avvisats till Turkiet i flera fall skickats vidare till länder där de hamnat i fara. Amnesty kräver klara besked om vilken utbildning och vilka resurser EU:s kontrollanter får för att skilja ut asylsökande och ge dem chansen att få sin sak prövad.
I samband med att förlängningen av insatsen meddelades, uppmanade EU-kommissionär Cecilia Malmström Grekland att snabbt använda de EU-pengar man fått för att förbättra den humanitära situationen för flyktingar vid gränsen.

Ett steg i fel och ett steg i rätt riktning

Med röstsiffrorna 308 för och 20 mot (Sverigedemokraterna) röstade riksdagen för grundlagsändringarna. (21 riksdagsledamöter var frånvarande.) Från den 1 januari kommer det att stå i regeringsformen att Sverige är medlem i EU. Den enda egentliga konsekvensen blir att ett utträde försvåras, eftersom det i framtiden kräver en grundlagsändring. Men det går ju att lösa genom att låta en folkomröstning om utträde ur EU handla om att ändra i grundlagen och genomföras på valdagen. Folkomröstningsresultatet skulle därmed bli bindande för riksdag och regering.
Några hållbara argument från de båda EU-kritiska partierna som stödde grundlagsändringen har jag inte kunnat upptäcka i den minimala debatt som varit inför riksdagsbehandlingen eller under själva riksdagsdebatten. Skulle gissa att det åtminstone från Vänsterpartiets sida handlade om en eftergift för att komma med i det rödgröna samarbetet inför höstens riksdagsval. Det märkliga med Vänsterpartiets agerande är att riksdagsledamöterna medverkar till att göra det svårare att förverkliga det egna partiprogram. Det slås det fast att Vänsterpartiet arbetar "för ett svenskt utträde ur EU". Att då grundlagsskydda det svenska medlemskapet är ett steg i motsatt riktning.
De senaste dagarna har jag snabbläst konstitutionsutskottets betänkande "En reformerad grundlag". Trots att jag läste det mer grundligt i juni, upptäckte jag först nu att man föreslår en ändring av den så kallade EU-paragrafen i regeringsformen, dvs 10 kap. 5 §. Där står det i dag att riksdagen kan besluta om överlåtelse av beslutanderätt till EU om "minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig". I det betänkande som riksdagen i dag har godkänt för andra gången görs det ett tillägg så att den nya skrivningen blir "om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna enas om det".
För att tala EU-språk införs det en dubbel majoritet. I framtiden kommer det inte bara att krävas att 75 procent av de närvarande ledamöterna röstar ja utan denna majoritet måste bestå av minst 175 ledamöter. Vid tidigare tillfällen har vi i Folkrörelsen Nej till EU tillsammans med EU-kritiker som statsvetarprofessorn Sverker Gustavsson, påpekat att den nuvarande skrivningen teoretiskt skulle kunna innebära att tre personer, om det endast är fyra som deltar vid omröstningen, skulle kunna besluta att föra över lagstiftningsmakt från den svenska riksdagen. Den nya regeringsformen försvårar eller i vart fall underlättar inte riksdagens möjligheter att avhända sig beslutmakt till övermakten i Bryssel. Ett steg i rätt riktning, med andra ord.

Säg nej till grundlagsändringen

Den 24 november ska riksdagen fatta det andra och avgörande beslutet för att ändringarna i regeringsformen som ska träda i kraft den 1 januari 2011. I kapitlet om statsskickets grunder görs följande tillägg: "Sverige är medlem i Europeiska unionen."
Med denna nya paragraf blir Sveriges EU-medlemskap grundlagsskyddat. Konsekvensen blir att medlemskapet i EU cementeras och att det blir svårare för Sverige att lämna EU.
I övrigt har grundlagsändringen i praktiken ingen betydelse vad gäller Sveriges förhållande till EU. Enligt SNS Demokratiråd är förändringen av regeringsformen otillräcklig för att korrekt återspegla den marginalisering av riksdagen och uttunning av folkstyret som medlemskapet i EU innebär i praktiken.
I dag är minst 80 procent av de beslut som fattas i riksdagen redan beslutade i Bryssel. Lissabonfördraget, som trädde i kraft 1 december förra året, medför att än mer makt flyttas från riksdag, landsting och kommuner till EU:s överstatliga institutioner. Den nya EU-grundlagen innebär både en utvidgning av EU:s makt att stifta lagar oberoende av svenska folkets vilja och en ökning av unionens makt att begränsa vår egen riksdags möjlighet att stifta lagar.
En sådan maktförskjutning innebär en allvarlig inskränkning av öppningsorden i regeringsformen. Där stadgas att "All offentlig makt utgår från folket" och att "Riksdagen är folkets främsta företrädare". Med Lissabonfördraget blir detta än mer bara tomma ord. En stor del av makten i Sverige kommer att utgå från Bryssel och kunna genomdrivas oavsett vad de folkvalda i riksdagen tycker.
Efter Lissabonfördraget styrs Sverige från Bryssel snarare än Stockholm. Men de EU-positiva partieliterna agerar som om EU-medlemskapet är en marginell förändring. SNS Demokratiråd beskriver förhållandet som "dagens konstitutionella mörkläggning".
Kontentan är att det svenska medlemskapet i EU har varit, är och förblir oförenligt med den svenska grundlagen. Försvara demokratin. Sverige ut ur EU!

Svårare för fack att kontrollera utländska företag

Under hot från EU-kommissionen är Sverige på väg att ändra reglerna för utländska företag.
Reglerna att utländska företag i Sverige måste upprätta en filial och utse en företrädare för att få verka här stör EU-kommissionen i Bryssel, som anser att kraven strider mot den fria rörligheten på EU:s inre marknad. Kommissionen hotar att dra Sverige inför EU-domstolen om inte reglerna ändras.
En statlig utredning föreslår att kravet på filial slopas för utländska företag om de ska verka bara tillfälligt i Sverige. I stället ska företagen göra en anmälan till Bolagsverket.
Om företaget inte har några anställda i Sverige och inte tänker driva verksamheten här mer än sex månader behövs ingen anmälan.
Om företaget har personal anställd i Sverige och verksamheten ska pågå i mer än åtta dagar måste en kontaktperson utses och anmälas till Bolagsverket. Syftet med det är att de fackliga organisationerna ska kunna identifiera och komma i kontakt med utländska arbetsgivare verksamma i Sverige.
Om utredningens förslag genomförs är det inte säkert att det är tillräckligt för att tillmötesgå EU-kommissionen. Kravet på anmälan till Bolagsverket kan ses som en inskränkning i den fria rörligheten för tjänster.
EU är och förblir ett antifackligt och högerpolitiskt stormaktsprojekt.

Franska fackförbund lovar fortsatta protester

Trots massiv opposition från fackförbund och andra utomparlamentariska grupper godkände den franska senaten president Nicolas Sarkozys kontroversiella förslag om att höja pensionsåldern.
Den franska högerregeringen vill höja tidigast möjliga pensionsålder från 60 till 62 år, och full pension ska kunna nås först vid 67 i stället för dagens 65 år. Antalet år man måste ha arbetat för att få full pension, det som kallas intjänandeperioden, höjs också, från 41 till 41,5 år.
Det enda som nu återstår innan förslaget blir lag är en gemensam votering i parlamentets bägge kamrar, nationalförsamlingen och senaten. Förändringarna ska träda i kraft 2018.
Parallellt med den politiska processen fortsätter även protesterna att öka i intensitet. Miljoner fransmän gick den 19 oktober ut på gatorna för att protestera i 266 demonstrationer runt om i Frankrike.
- Missnöjet med Sarkozy gör fransmännen ursinniga, säger Thierry Desjardins, före detta chefredaktör på dagstidningen Le Figaro.
Hög arbetslöshet, låga löner, försämrad köpkraft, hundratusentals hemlösa och rasism mot romer har gjort att presidentens stöd sjunkit till under 30 procent bland väljarna.
- Det är den lägsta siffran en sittande fransk president någonsin haft i en opinionsundersökning, konstaterar Thierry Desjardins.
- De flesta fransmän har fått det sämre sedan Sarkozy kom till makten. Enbart de redan välbärgade njuter livets goda dagar. Men ett sådant samhälle kan inte håll i längden.
Nya generalstrejker och studentprotester har utlysts, och ska enligt planerna hållas även då pensionshöjningen röstats igenom. Nästan 75 procent av fransmännen stöder protesterna.
Ilskan över att kravallpolis brutit upp fackliga blockader vid landets oljeraffinaderier är stor.
– I dag attackerar de vår strejkrätt. När tänker de börja låsa in fackliga företrädare? säger Charles Foulard från centralorganisationen CGT till Reuters.
I Frankrike och en rad andra EU-länder tar fackföreningarna kamp mot den av EU påbjudna nedskärningspolitiken och försämringarna av de arbetandes ekonomiska och sociala villkor. I Sverige tiger fackföreningarna still. Ett studiebesök i Frankrike, Spanien eller Grekland kan rekommenderas Wanja Lundby-Wedin och hennes kollegor i stället för de otaliga mötena i maktens korridorer i Bryssel.

Sverige kan tvingas införa hårdare asylpolitik

Att Sverige skärper asylreglerna när EU-ländernas harmoniserar sin flyktingpolitik ser Folkpartiledaren Jan Björklund som "en logisk självklarhet".
EU har sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999 haft ett överstatligt samarbete inom asyl- och migrationspolitiken. Dessa frågor regleras genom direktiv och förordningar och ministerrådet fattar beslut med kvalificerad majoritet. Enskilda medlemsländer kan bli överkörda men likväl bundna av de överstatliga reglerna.
Medlemsländerna avgör dock själva hur många medborgare från länder utanför EU som får resa in och bosätta sig i landet. Sverige har traditionellt haft en mer liberal politik för asylinvandring än de flesta länder i EU.
Under de senaste tio åren, med några undantag, har Sverige varit ett av de fem största mottagarländerna i EU. Vår andel av de asylsökande har varierat mellan åtta och tolv procent. Sveriges andel av de asylsökande i EU är betydligt större än Sveriges andel av befolkningen i EU.
Antalet asylsökande 2009 var 24.194 personer.
Enligt uppgifter från EU:s statistikbyrå, Eurostat, gav Sverige 2008 ungefär lika många tillstånd till asylsökande i första instans som Tyskland och Storbritannien.
EU utvecklar nu en överstatlig asyl- och invandringspolitik med fler uniforma regler. Konsekvenser blir att Sverige påtvingas en inhumanare flyktingpolitik.
I en intervju med Sydsvenska Dagbladet den 2 september säger utbildningsminister Jan Björklund (fp) att en svensk åtstramning blir ofrånkomlig när EU samordnar sin flyktingpolitik.
"Andra länder är strängare. En gemensam linje hamnar någonstans mitt emellan. Det ger Sverige en stramare syn", säger Jan Björklund. Batongliberalen.

Låga odds för LO:s krav på EU

Byggnads ordförande Hans Tilly och byggföretaget Peabs vd Mats Paulsson kritiserade i en gemensam artikel i Svenska Dagbladet [7 september] Trafikverket för att vid upphandling av stora infrastrukturprojekt i Stockholm och Malmö missgynnat svenska byggföretag genom att anlita utländska entreprenörer som struntar i att följa regler och avtal som gäller på svensk arbetsmarknad.
Trafikverket, som bildades i våras genom en sammanslagning av Vägverket och Banverket, har som framgår av en aktuell LO-rapport vid byggandet av Citytunneln i Malmö, Norra Länken och Citybanan i Stockholm anlitat huvudentreprenörer som i sin tur anlitar underentreprenörer med stor andel utländsk arbetskraft fått en stor del av upphandlingen. Enligt LO:s rapport är 45 procent av arbetskraften på de granskade projekten skatteskyldig i annat land än Sverige.
De utländska entreprenörerna betalar bara mellan 55 och 80 procent av vad som ska betalas enligt svenska kollektivavtal, övertidsersättning betalas ofta inte alls ut, inte heller rese- och boendekostnadsersättning, gällande säkerhetsföreskrifter följs inte, vilket lett till oroande många olycksfall, och skatter och avgifter erläggs ofta inte.
Men att som Hans Tilly och Mats Paulsson enbart lägga skulden på den upphandlande myndigheten Trafikverket leder vilse.
– Vi följer LOU, lagen om offentlig upphandling, det är allt vi har att säga i det här ärendet, säger Trafikverkets pressekreterare Thomas Andersson i en kommentar till LO-rapporten.
LOU, som är en implementering av EU:s upphandlingsdirektiv, säger att det offentliga alltid ska välja lägsta pris vid en upphandling, så där tas ingen social hänsyn.
Mot bakgrund av LO-rapporten vill LO att Lex Laval rivs upp och att Lagen om offentlig upphandling skrivs om. LO vill också att EU ska revidera sitt utstationeringsdirektiv och att det till EU:s fördrag ska fogas ett socialt protokoll som ger företräde för löntagarna och de fackliga organisationerna vid krockar med EU:s grundlagscementerade marknadsliberalism.
Jag vill att Hammarby vinner Champions League i fotboll. Oddsen är väl ungefär lika stora som att LO ska lyckas realisera sina önskemål.