EU:s valutaunion är i djup kris. Flera medlemsländer som Grekland, Irland och Portugal har stora problem med statsfinanserna och räntespekulation mot deras finansiering av skulderna. För att undvika nya akuta kriser vill EU öka makten över medlemsländernas ekonomiska politik.
På EU-toppmötet i förra veckan beslutade stats- och regeringscheferna att inrätta en permanent krisfond för euroländer som råkar i ekonomisk kris, European Stability Mechanism (ESM). Hur den ska se ut och hur mycket pengar den ska ha ska finansministrarna arbeta vidare med fram till i mars 2011.
För att inrätta en permanent krisfond måste en ändring göras EU:s fördrag. EUF-fördragets artikel 136 ska lyda enligt följande:
”De medlemsstater som har euron som valuta får inrätta en stabilitetsmekanism som ska aktiveras om det är oundgängligt för att trygga hela euroområdets stabilitet. Beviljande av erforderligt finansiellt stöd enligt mekanismen kommer att vara föremål för strikta villkor.”
EU-ledarna försöker undvika demokratisk debatt och folkomröstningar i medlemsländerna genom att utnyttja Lissabonfördragets möjligheter till "förenklade ändringsförfaranden".
EU-kommissionen, EU-parlamentet och Europeiska centralbanken (ECB)ska yttra sig över fördragsändringen, sedan ska den godkännas i samtliga EU-ländernas parlament. Beslutet träder i kraft "först sedan det har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser" såsom det regleras i EU-fördraget artikel 48.6.
Målet är att ESM ska bli verklighet under 2013 då den tillfälliga fond (EFSF) som man satte upp i våras i samband med Greklandskrisen upphör att gälla.
Samtidigt som EU-ledarna kunde enas om en permanent krisfond hörs krav på mer radikala åtgärder för att försöka möta eurokrisen.
Det hittills tyngsta utspelet kom från Angela Merkels tidigare regeringspartner, de tyska Socialdemokraterna. Förre utrikesministern Frank-Walter Steinmeier och finansministern Peer Steinbrück uppmanade i Financial Times EU-ledarna att samordna sina länders finanspolitik, med minimiregler för skatter, löner och välfärdspolitik.
fredag 24 december 2010
onsdag 22 december 2010
Det är vad jag vill kalla terrorism
Jag vill inte förringa allvaret i vad som kunde ha skett om självmordsbombaren Taimour Abdulawahab hade lyckats med sina förmodade föresatser i centrala Stockholm. Men den så kallade lasermannen i Malmö, Peter Mangs, har sannolikt betydligt fler offer på sitt samvete. Han är häktad för sammanlagt tre mord och tio mordförsök. Men det är inte säkert att det stannar där. "Vi kommer att undersöka om det finns anledning att misstänka honom för ytterligare brott", säger chefsåklagare Solveig Wollstad.
Om Peter Mangs är skyldig till det han på sannolika skäl misstänks för har han under lång tid, men framför allt undet det senaste året, begått rasistiska hatbrott och injagat skräck i Malmös invandrarbefolkning. Det är vad jag vill kalla terrorism.
Om Peter Mangs är skyldig till det han på sannolika skäl misstänks för har han under lång tid, men framför allt undet det senaste året, begått rasistiska hatbrott och injagat skräck i Malmös invandrarbefolkning. Det är vad jag vill kalla terrorism.
måndag 13 december 2010
EU roffar åt sig Afrika resurser
EU uppträder som de gamla kolonialländerna i sin jakt på Afrikas naturtillgångar. Det hävdar Forum Syd i en aktuell rapport. Forum Syd är en paraplyorganisation som samlar 183 svenska organisationer som tillsammans arbetar med internationellt bistånd och opinionsbildning om globala frågor.
Förr utövades kolonialismen med rå makt, i dag är metoderna mer sofistikerade och maktmedlen är olika avtal och överenskommelser, menar Karin Gregow, huvudförfattare till rapporten "The Raw Materials Race".
- Genom handelsavtal vill EU förbjuda eller begränsa användandet av exportskatter. Skatterna är ett viktigt verktyg för många afrikanska länder för att förädla råvarorna lokalt, säger Karin Gregow.
Till exempel har Kamerun 17,5 procent i exportskatt på timmer för att försäkra sig om råvaror till den egna industrin. Skatt på olika metaller som koppar, nickel eller mineralen bauxit (för tillverkning av aluminium) förekommer. Skatt på metallskrot finns i flera länder för att stödja den egna tillverkningsindustrin.
EU motsätter sig också ofta afrikanska länders försök att styra utländska investeringar så att dessa i större grad än nu kan gynna det egna landet, enligt Forum Syd.
- Det kan vara krav att utländska investerare inte får föra hela sin vinst från ett afrikanskt land. För EU handlar det om att säkra tillgången på råvaror och grabba åt sig av Afrikas resurser, säger Karin Gregow.
EU är en imperialistisk kartell mellan europeiska stormakter som var för sig är för klena för att återupprätta det globala herravälde som raserades i efterdyningar till andra världskriget. Det är det som är meningen med föreningen - bakom allt pladder om EU som ett "fredsprojekt".
Förr utövades kolonialismen med rå makt, i dag är metoderna mer sofistikerade och maktmedlen är olika avtal och överenskommelser, menar Karin Gregow, huvudförfattare till rapporten "The Raw Materials Race".
- Genom handelsavtal vill EU förbjuda eller begränsa användandet av exportskatter. Skatterna är ett viktigt verktyg för många afrikanska länder för att förädla råvarorna lokalt, säger Karin Gregow.
Till exempel har Kamerun 17,5 procent i exportskatt på timmer för att försäkra sig om råvaror till den egna industrin. Skatt på olika metaller som koppar, nickel eller mineralen bauxit (för tillverkning av aluminium) förekommer. Skatt på metallskrot finns i flera länder för att stödja den egna tillverkningsindustrin.
EU motsätter sig också ofta afrikanska länders försök att styra utländska investeringar så att dessa i större grad än nu kan gynna det egna landet, enligt Forum Syd.
- Det kan vara krav att utländska investerare inte får föra hela sin vinst från ett afrikanskt land. För EU handlar det om att säkra tillgången på råvaror och grabba åt sig av Afrikas resurser, säger Karin Gregow.
EU är en imperialistisk kartell mellan europeiska stormakter som var för sig är för klena för att återupprätta det globala herravälde som raserades i efterdyningar till andra världskriget. Det är det som är meningen med föreningen - bakom allt pladder om EU som ett "fredsprojekt".
måndag 6 december 2010
Frontex stoppar ovälkomna människor
Den snabbinsatsstyrka som i drygt en månad hjälpt Grekland att vakta gränsen mot Turkiet blir kvar till början av mars nästa år.
Landgränsen mellan Grekland och Turkiet är i dag ett av få hål i Fästning Europa för människor som vill ta sig in i EU. I slutet av oktober bröt den grekiska gränskontrollen samman. Kort därefter satte EU-organet Frontex in en särskild styrka, 175 gränskontrollanter från 26 EU-länder, varav fem svenskar från polis och kustbevakning, för att stoppa ovälkomna människor som försöker ta sig över gränsen. Operationen kallas "Rabbit 2010". Det är första gången en sådan snabbinsatsstyrka satts in.
Bara sedan årsskiftet beräknas 40.000 migranter ha kommit till Grekland, främst från Nordafrika och krigsområden som Irak, Pakistan och Afghanistan.
Människorättsorganisationer har kallat EU-insatsen för hyckleri, med hänvisning till att de flesta EU-länder snabbt skickar tillbaka migranter vid deras gränser till Grekland, trots FN-rapporter om omänskliga förhållanden i grekiska flyktingförvar. EU:s regelverk föreskriver att migranters asylansökningar ska hanteras i det land de först anlänt till.
Människorättsorganisationen Amnesty International befara att EU:s kontrollanter i sitt nit att stänga gränsen mellan Grekland och Turkiet kommer att stoppa även flyktingar med verkliga skyddsbehov.
"Utifrån att det främsta syftet med EU:s stöd till Grekland i form av gränsinsatsen är att hantera det nuvarande inflödet av migranter vid dess yttre gräns, vill Amnesty framhålla att sådant stöd inte leder till att människor hindras från tillträde till internationellt stöd eller bidrar till andra kränkningar av mänskliga rättigheter", skriver organisationen i brevet som skickats till ordförandelandet Belgiens regering. Enligt grekisk press har det även skickats till regeringen i Aten.
Amnesty framhåller att internationella konventioner, liksom EU:s egna regler, strikt förbjuder att människor skickas tillbaka till länder där de riskerar förföljelse, och påminner om att asylsökande som avvisats till Turkiet i flera fall skickats vidare till länder där de hamnat i fara. Amnesty kräver klara besked om vilken utbildning och vilka resurser EU:s kontrollanter får för att skilja ut asylsökande och ge dem chansen att få sin sak prövad.
I samband med att förlängningen av insatsen meddelades, uppmanade EU-kommissionär Cecilia Malmström Grekland att snabbt använda de EU-pengar man fått för att förbättra den humanitära situationen för flyktingar vid gränsen.
Landgränsen mellan Grekland och Turkiet är i dag ett av få hål i Fästning Europa för människor som vill ta sig in i EU. I slutet av oktober bröt den grekiska gränskontrollen samman. Kort därefter satte EU-organet Frontex in en särskild styrka, 175 gränskontrollanter från 26 EU-länder, varav fem svenskar från polis och kustbevakning, för att stoppa ovälkomna människor som försöker ta sig över gränsen. Operationen kallas "Rabbit 2010". Det är första gången en sådan snabbinsatsstyrka satts in.
Bara sedan årsskiftet beräknas 40.000 migranter ha kommit till Grekland, främst från Nordafrika och krigsområden som Irak, Pakistan och Afghanistan.
Människorättsorganisationer har kallat EU-insatsen för hyckleri, med hänvisning till att de flesta EU-länder snabbt skickar tillbaka migranter vid deras gränser till Grekland, trots FN-rapporter om omänskliga förhållanden i grekiska flyktingförvar. EU:s regelverk föreskriver att migranters asylansökningar ska hanteras i det land de först anlänt till.
Människorättsorganisationen Amnesty International befara att EU:s kontrollanter i sitt nit att stänga gränsen mellan Grekland och Turkiet kommer att stoppa även flyktingar med verkliga skyddsbehov.
"Utifrån att det främsta syftet med EU:s stöd till Grekland i form av gränsinsatsen är att hantera det nuvarande inflödet av migranter vid dess yttre gräns, vill Amnesty framhålla att sådant stöd inte leder till att människor hindras från tillträde till internationellt stöd eller bidrar till andra kränkningar av mänskliga rättigheter", skriver organisationen i brevet som skickats till ordförandelandet Belgiens regering. Enligt grekisk press har det även skickats till regeringen i Aten.
Amnesty framhåller att internationella konventioner, liksom EU:s egna regler, strikt förbjuder att människor skickas tillbaka till länder där de riskerar förföljelse, och påminner om att asylsökande som avvisats till Turkiet i flera fall skickats vidare till länder där de hamnat i fara. Amnesty kräver klara besked om vilken utbildning och vilka resurser EU:s kontrollanter får för att skilja ut asylsökande och ge dem chansen att få sin sak prövad.
I samband med att förlängningen av insatsen meddelades, uppmanade EU-kommissionär Cecilia Malmström Grekland att snabbt använda de EU-pengar man fått för att förbättra den humanitära situationen för flyktingar vid gränsen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
