De rödgröna säger nej till euroomröstning

För att utröna riksdagskandidaters åsikter i frågan om svenskt euromedlemskap har Junilistan i samarbete med av Folkrörelsen Nej till EU, Medborgare mot EMU, Miljöpartiet och Vänsterpartiet genomfört en enkät bland 781 kandidater [för de sju riksdagspartierna] på valbar plats.
Tydliga svar och hög svarsfrekvens på enkäten kom från Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Samtliga dessa tre partier är skarpt profilerade i eurodebatten. De har också en betydande enighet inom sina partier. FP har 95,7 procent ja mot 2,1 procent nej till euromedlemskap bland dem som svarat medan MP har en 100 procentig anslutning till nej-linjen bland de tillfrågade kandidaterna. V har endast en kandidat på valbar plats som är för euron [Carina Högstedt, första namn i Kronobergs län] och där är styrkeförhållandena 98,2 procent gentemot 1,8 procent till nej-sidans förmån.
Socialdemokraterna och Moderaterna har den lägsta svarsfrekvensen bland partierna. M är generellt positiva till euron, men det finns ett visst motstånd. 76,2 procent av de svarande kandidaterna är för euron medan 8,3 procent är emot.
Inom S finns det ett markant motstånd mot ett svenskt euromedlemskap. 52,2 procent av de svarande S-kandidaterna är emot ett svenskt euromedlemskap även på lång sikt, medan 33,6 procent av de svarande är för. Det kan noteras att nuvarande partiledning inom S, som stod på ja-sidan 2003, Mona Sahlin, Ibrahim Baylan och Sven-Erik Österberg, har inte svarat på enkäten. Medan kända S-företrädare som stod på nej-sidan då, bland annat Leif Pagrotsky, Morgan Johansson och Bo Bernhardsson, har svarat [och står fast vid sin åsikt].
Centerpartiet stod på nej-sidan 2003 och deras partistämmor efter det har bekräftat denna linje. Men bland C-kandidaterna till riksdagen är det mycket dunkelt. Partiledaren och partisekreteraren svarar "vet inte". Bland C-kandidaterna finns det fler som är emot euron, 43,6 procent av de svarande, mot 30,8 procent av de svarande som är för.
Enligt den rödgröna överenskommelsen om EU-politiken kommer ingen ny eurofolkomröstning att äga rum under kommande mandatperiod 2010-2014. I övrigt nämns inte EMU. Men när det gäller den ekonomiska politiken skriver de rödgröna att den "i första hand [är] en uppgift för medlemsstaterna och bör så förbli" och att "EU-samarbetet ska syfta till att åstadkomma full sysselsättning".
I den borgerliga alliansens valmanifest sägs inte ett ord om EMU. Folkpartiet är ivriga förespråkare av EMU. I en intervju säger Jan Björklund: "Jag tycker vi ska hålla en ny folkomröstning under den kommande mandatperioden. Jag skulle vilja ha det 2013-2014." [Dagens Nyheter 20 augusti 2010]
I förhandlingarna om valmanifestet har Folkpartiet fått släppa kravet på en folkomröstning om euron [Moderaterna har i andra sammanhang deklarerat att en ny eurofolkomröstningen förutsätter att Socialdemokraterna är med på tåget]. I gengäld finns det inga skrivningar i det borgerliga valmanifestet som utesluter en euroomröstning under nästa mandatperioden.
Det har, trots allt som kan sägas om riksdagens underminerade ställning till följd av EU-medlemskapet och de rödgröna partiernas modus vivendi om EU-politiken, betydelse om den moderatstyrda högeralliansen eller den rödgröna oppositionen vinner riksdagsvalet. Med en rödgrön regering är chansen störst att vi slipper euron .